Segelvägen blev inte vårt sista husbygge

 

När mamma och pappa fanns hade vi Hudiksvall som en naturlig plats där vi kunde mötas. När de var borta funderade jag på om vi syskon kanske tillsammans skulle kunna bygga ett fritidshus, gärna i fjällen, där vi kunde träffas och se som ett gemensamt hem på jorden! Men så blev det inte. Så började vi tänka på ett eget fritidshus och tanken fick fastare form. Vi tänkte allt oftare på att sälja vårt hus på Segelvägen och började tala om att skaffa oss en lägenhet. Om det blev verklighet skulle det vara skönt att ha ett fritidshus.

 

På sommaren 1985 satte vi så in en annons i de två Östersundstidningarna, där vi sökte tomt eller fritidshus i Härjedalen eller Jämtland. Vi fick över 30 svar, bl. en gammal nedlagd järnvägsstation efter inlandsbanan i trakten av Rätan. Vi besökte många av husen och platserna. En vecka på sommaren fick vi t.o.m. ”provbo” ett hus på södra sidan om Indalsälven, några hundra meter ovanför Ristafallet under en vecka.

 

Vi kände ju till Ottsjö och såg vi att man sålde tomter där och det väckte vårt intresse. Vi träffade Jan Erik Göransson och fick en prislista på tomter som låg på Skogsvägen. Vi föll för fjärde tomten på ovansidan av vägen och bestämde oss för att köpa den. Priset var då 74.000. Men vi ville skjuta upp förvärvet av tomten i Ottsjö. Vi kom att köpa den först 1986 och då hade priset stigit till 95.000:--.

 

Men då blev det fart på planering och byggande. Alla utom Anna-Karin kom att hjälpa till och Lilli-Ann och jag jobbade mycket från juli månad fram till december då Per Olofs som första övernattande familj åkte upp till huset efter julfirandet i Sundsvall.

 

Så flyttar vi från Segelvägen

 

När barnen växt upp och flyttat hemifrån, började vårt fina hus kännas för stort för oss två. Vi började tänka på att söka oss någon lägenhet att flytta till. Vi tittade oss runt efter olika lägenheter, som vi hörde talas om, men det var svårt att hitta något som var fint nog!

 

Torbjörn hade alltid sagt att han ville köpa huset på Segelvägen när han någon gång skulle flytta tillbaka till Sundsvall. Och i mars 1990 började han ett nytt arbete i Sundsvall och han flyttade hit från Stockholm. Familjen bodde kvar i Taby den första tiden, man skulle ju sälja sin bostadsrättslägenhet i Täby först och så skulle Marie avveckla sitt arbete. Nu började vi återigen mer aktivt se oss om efter en bostad för att flytta, Boppan ville ju köpa huset på Segelvägen!

 

Vi fortsatte spana efter alternativ. I mitten av april dök en annons upp i ST. Lägenhet säljes med utsikt över hamnen och Södra Berget. Det såg lovande ut och vi svarade. Efter en tid erbjöds vi att se lägenheten. Den låg på Norrlidsgatan, var på 5 r.o.k. och skulle passa oss perfekt.

 

Så skrev vi kontrakt den 15 april, tillträde skedde den 15 maj och vi kunde börja reparation och rengöring av vår lägenhet. Och allt gick fint och vi kunde flytta in den 6 juni. Visserligen var mycket ogjort i lägenheten, men vi kunde ju sova, äta och fortsätta med reparationen när vi bodde på plats.

 

Och dagen efter vår flytt kom flyttlasset från Täby med Marie och två pojkar till Segelvägen. Det kändes skönt för oss att se unga familjen Stark flytta in i huset, vi visste att det skulle bli en fin miljö för barnen och så kunde man se ända ut till Draghällans fyr från balkongen utanför köksfönstret.

 

Och vi fick den allra finaste lägenhet, där vi har trivts så väl, där vi varje dag känner en stor tacksamhet och glädje för hur fint vi har det och där vi hoppas kunna bo så länge vi behöver en jordisk boning.

 

Intresset för egen bakgrund och släkthistoria börja anas

 

Det finns säkert flera skäl till varför intresset för släkt och den bakgrund ur vilken mitt liv har fötts blivit aktuellt under senare år. Det kanske är så enkelt att med stigande ålder känner man ett samband med dem som levat tidigare och vilka på olika sätt skapat förutsättningen för mitt eget liv. Detta intresse har lärt mig mycket men det har också skapat och återupprättat kontakter med släktingar, som jag inte mött sedan jag var pojke.

 

Det visade sig att jag hade en släkt, som på mammas sida var lätt att teckna en bakgrund till. Där fanns präster och militärer och de är ju väl dokumenterade genom historien. Lilli-Ann är duktig på släktforskning och den dokumentation som gjorts svarar hon för. Det är otroligt fint och åskådligt. Jag skall bara berätta ett par saker som är roliga i anslutning till detta.

 

I Kingsta Mo, Nässkott gifte sig Alexander Planting med Catarina Lundman 1750. Han var född 1688 och hon var född 1725. Ulrika var dotter till kaptenen Eric Lundman. Alexander och Catarina övertog kaptensbostället efter Eric Lundman. De fick i äktenskapet fyra döttrar. En av dessa, Ulrica, gifte sig med föraren (en miltär grad, kanske sergeant) Lars Stafverfeldt och fyra generationer senare i rakt nedstigande led föddes mormor, 1864, i Aspås.

 

Mormors pappa Olof Estensson, kom från Melhus församling söder om Trondheim. Sommaren 1997 for Lilli-Ann och jag till Trondheim för att söka spår efter Olof Estensson. Vi besökte kommunhuset i Melhus, vi fick se kartor och fastighetsbeteckningar där släkten Estensson bott. Så begav vi oss ut på strövtåg i dessa områden. Vi hade hyrt en stuga vid Öysand camping och det visade sig att det var i dessa trakter som Olof Estensson vuxit upp. Vi sökte oss fram till den plats där vi trodde hans föräldrar bott och knackade på i ett hus. Där mötte vi en familj, som med glädje tog emot oss, och vi fick berätta vad vi visste om deras gårds historia. Den var okänd för dem.

 

Så berättade de om gårdens senare historia. Mannen, Sturla Fossum, var född där 1940. När tyskarna ockuperade Norge 1941 kom de också till Trondheim. De hade stora planer på att bygga en ny stad kring Öysand. Huset där Sturlas föräldrar bodde annekterades av tyskarna och blev officersmäss för tyska officerare. Sturla med föräldrar och syskon fick flytta upp till ett litet skogstorp några km. från stranden och bodde där tills kriget var slut och man kunde flytta tillbaka till gården.

 

En bok har skrivits om den tiden med titeln: ” Neu Trontheim i Hitlers regi- og Öysand under krigen”. Den boken fick vi med

anteckningen på bokens insida: ”Mikkelgården 4. Aug. 97. En hilsen til våre nye svenske venner! Et hyggelig bekentskap, og håper

vi ses igjen! Varme hilsner fra Sturla och Tove” Den boken finns i vår bokhylla och innehåller spännande läsning.

 

En annan glädje vi har haft av vår släktforskning är att vi tagit och förnyat kontakter med släktingar som jag inte sett sedan jag var liten! Vi har haft släktträffar i Hudiksvall och Stockholm och många kusiner har kommit samman. Vi har varit på Riddarhuset i Stockholm och fått en introduktion till den tid av vår historia då adeln var det ledande ståndet, och där fick vi se vapenskölden för ätten Planting. Och på den senaste samlingen, sommaren 2011, var vi 12 personer som träffades till en släktsafari i Jämtland. Då besökte vi Frösön, Aspås, Nässkott, Kingstamo och Offerdal.

 

Vad hände i världen runt om

 

Den tid som behandlas i denna del går från mitten av 1950-talet och 2010. Mycket hände naturligtvis under denna tid i vår omvärld. Men jag vill ändå säga något om händelser som jag tror haft avgörande betydelse för vårt lands utveckling och våra liv.

 

1959 beslutade riksdagen om en allmän tjänstepension för alla. På något sätt upphävdes då det orättvisa pensionssystem som rått mellan tjänstemän och LO-kollektivet. Nu skulle alla få en pension som var baserad på den årsinkomst man haft och inte som tidigare, enbart folkpension. Det var en stor politisk strid och en folkomröstning om olika alternativ. Beslutet i riksdagen blev också dramatiskt. Om de borgerliga partiernas samtliga riksdagsledamöter skulle följa sina partiers linje skulle förslaget avvisas. Men en riksdagsman för folkpartiet, Ture Königsson, som var arbetare på Götaverken i Göteborg, kunde inte följa partilinjen. Om han gjorde detta skulle han känna det som ett svek mot sina arbetskamrater. Han lade därför ned sin röst och därmed vann regeringsförslaget med en rösts övervikt. Vid nomineringen till nästa val nominerades inte Königsson. Den här striden var pappa hårt engagerad i Den innebar att han som pensionär fick levnadsvillkor som ingen arbetare i tidigare generationer haft.

 

Den här valaffischen är nog en av de mest slagkraftiga och vinnande affischer som förekommit i någon valkampanj.

 

Tio år efter ATP-striden avgick Tage Erlander som statsminister och ersätts av Olof Palme. Han kom att mördas på öppen gata i Stockholm den 28 februari 1986.

 

1989 i november rivs Berlinmuren och de sista resterna av det kalla kriget jämnas med marken. Det innebar att Tyskland kunde förenas till en stat och samtidigt upplöstes Sovjetunion och det nya Ryssland bildades. Hela den här processen hade pågått under många år och den som hade en avgörande betydelse för den här utvecklingen var Michael Gorbatjov, den siste generalsekreteraren för det sovjetiska kommunistpartiet.

 

 

 

 

 

Om kampen mellan öst och väst lindrades så uppkom nya hot. Det var alltmer

militanta fundamentalistiska grupper av muslimer, som med våld ville få igenom en stor förändring av enskildas villkor och länders sätt att styras. Terroristattacken mot

USA 11 sept. 2001, då World Trade Centre ödelades och ett störtande flygplan

också skadade Pentagon, har sedan satt sin prägel på ett krig som många länder,

också vi, är inblandade i, kriget mot terrorismen.

 

 

 

 

 

 

 

En stor inhemsk fråga dök också upp under denna period, en fråga som kunde ses som ett hot men också som möjligheter till en positiv utveckling av vårt land. Det är frågan om kärnkraft är en energikälla som skall utvecklas och få en ökande betydelse i vårt samhälle. Rädslan finns där när man tänker på att avfallet är förgiftat under de närmaste 100 000 åren och ännu har man ingen erkänd och prövad teknik som garanterar en säker förvaring av detta avfall.

 

 

Fortsätt läs Avslutande reflektioner