En liten släktkrönika från Aspås. Märta Alexandersdotter-Estensson och hennes familj

 

Bakgrund

 

Min mormor, Sigrid, föddes i Aspås 1864. Hennes föräldrar var Olof Estensson och Märta Alexandersdotter-Elf. Olof Estensson var född i Melhus församling söder om Trondheim 1832 och det har berättats att han kom till Jämtland som någon sorts anläggnings- arbetare. Han var kraftigt byggd och skulle ha varit mycket stark och kunnat lyfta de tyngsta stenar!! Han var dessutom musikalisk och spelade orgel i det lilla baptistkapell som fanns i Aspås.

 

Märta Alexandersdotter-Elf var född 1841. Hennes föräldrar var båda födda i Aspås 1799 och hette Sigrid Olsdotter och Alexander Elf. På faderns sida fanns det tidigare flera militärer och en av dessa var Alexander Planting-Bergloo. Han var född i Bergs socken 1688 och 1750 gifte han sig för andra gången och då med Katarina Lundman född 1725. Katarinas far var kaptenen Erik Lundman, Kingstamo. Flera av Katarinas förfäder på mödernet var präster och som sådana hade de tjänstgjort bl. a. i Offerdal. En av dessa präster var Zakarias Plantin, som ses som grundare av trivialskolan på Frösön i slutet av 1770-talet.

*

1750 föddes i äktenskapet mellan Katarina Lundman och Alexander Planting dottern Ulrika.

Fyra generationer senare föddes min mormor Sigrid 1864 i Aspås. Hon hade säkerligen genom berättelser hört talas om Alexander Planting och hans unga hustru Katarina Lundman. Mormor valde till en av sina döttrar namnet Ulrika, samma namn som Alexander och Katarina givit sin första dotter.

 

Senare fick Alexander och Katarina ytterligare fyra döttrar innan Alexander dog 1758.

 

Alexander och Ulrika övertog kaptensbostället i Kingsta Mo från Erik Lund- man i samband med att de gifte sig. Detta hus finns fortfarande kvar och är väl bevarat. Vid Näskotts kyrka finns en minnesten, som restes 1958. Den påminner om de miltära bragder som bl.a. Erik Lundman och Alexander Planting liksom soldater från bygden svarat för.

 

Olof Estenssons familj

Sedan Olof och Märta Elf-Alexandersson gift sig fick de 6 barn och den äldsta, Sigrid, blev min mormor. Hela barnaskaran såg ut så här:

 

Sigrid (min mormor) f.1864

Erik 1866

Anna Kristina 1871

Olof Alexander (far till Erland) 1875

Märta 1878

Brita 1880

 

Sommaren 2011, vid ett sammanträffande med företrädare för Aspås hem- bygdsförening fick jag några fotografier. De var tagna av byfotografen Nilsson, och de glasplåtar, som utgjorde grunden för korten hade återfunnits mer av en slump. På ett av kuverten till de plåtar som påträffats stod namnet ”Estensson” skrivet. Ett av korten visar en familj, föräldrar med sex barn. Då familjen Estensson hade sex barn, det yngsta fött jan.1880, och Olof avled 1886, kan kortet kanske vara taget sensommar1880? Kortet kan ses här!

 

Jag har försökt få klarhet över om det verkligen är Märta Alexandersdotter-Estensson och hennes familj som finns på bilden. Jag har inte funnit någon i släkten som kan bekräfta det. Men då familjens storlek och fördelningen av pojkar och flickor är densamma som i familjen Estensson, tycker jag att de flesta skäl talar för att det är denna familj. Ett ytterligare skäl som talar för detta är den likhet som finns mellan kvinnan på familjekortet och fotografiet av den åldriga Märta Alexandersdotter-Elf, som syns här. Detta kort har jag också fått från Aspås hembygdsförening.

 

Sigrid, vad hände henne?

 

När Sigrids far dog 1886 köpte barnen ett litet torp, där deras mor skulle kunna bo. Det var ”….en jordlägenhet om 5 quadrattrefvar” som ”upplåtits och försålts till torparedottern Sigrid Olofsdotter i Storgården….”. Det är tydligen Sigrid, min mormor, som tillsammans med sina syskon köpte denna tomt/lilla stuga för moderns räkning när fadern dog. Där skulle så modern få bo och få sitt livsuppe- hälle med hjälp och stöd från barnen. Vid faderns död var Sigrid det enda av barnen, som var myndigt. 1884 fick ogifta kvinnor samma myndighetsålder som mannen, 21 år. Gifta kvinnor förblev omyndiga ända till år 1921, då även de blev myndiga vid 21 års ålder.

 

Sigrid gick i skola i Aspås och slutade där 1878. Hennes betyg var handskrivet och där kan man läsa att ”Bonddottern Sigrid Olofsdotter Aspås och Storgården under den tid hon bevistat härva- rande Folkskola inhämtat godkänd insigt uti de läroämnen Givna i Kongl .Förordningen av 1843 angående Folkundervisningen i Riket, föreskrifvas….samt att hon dessutom under tiden gjort godkända framsteg uti alla läroämnen som i denna förordning äro bestämda….läser innantill med färdighet….samt har under skoltiden ådagalagt berömlig flit och berömligt uppförande, det varder henne härmed som betyg meddelat.

 

Aspås den 21 December 1878.

Namn ????

SKOLLÄRARE

 

Sigrid fanns kvar i hembygden till något år efter faderns död. Då börjar planer på att, som många andra i hembygden, utvandra till Amerika. Även på faderns sida fanns många som från dennes hemtrakter utvandrat till USA. Sigrids planer utvecklas tillsammans med en ungdomskamrat från Offerdal, Lena Jonsdotter, som var född 1871. De båda unga kvinnornas planer ledde fram till att de bestäm- de sig för att resa till Hudiksvall, där Sigrid hade en morbror, Alexander, som var född 1829. Hos denne skulle de bo en tid, innan den slutliga resan till Göteborg och USA anträddes.

 

Så åkte de två kvinnorna med hästskjutsar ner till Sundsvall, varifrån resan fortsatt med båt till Hudiksvall. Morbrodern bodde i en liten by utanför Hudiksvall, Sanna, dit de anlände 1887 eller 1888. Sigrid hade då avlagt kristendomsprov vid husförhör och tagit nattvar- den i Aspås kyrka.

 

Men den planerade resan till Amerika, kom inte att gå längre än till Hudiksvall! De två unga kvinnorna träffade varsin ung man. I Sanna fanns ett missionshus, och där träffade Sigrid timmermannen och småbrukaren Jonas Svedberg från Rogsta. Och Helen träffade på samma ställe bonden Mickel Larsson i Fors. Med dessa män kom de två kvinnorna att gifta sig och blev så bofasta i Hudiksvallsområdet resten av sina liv.

 

Sigrid och Jonas gifte sig 1892 och hade då flyttat till en liten by, Sofiedal, strax utanför Hudiksvall, där man köpt en mindre jord- bruksfastighet. Där hade man 6 – 7 kor, 2 hästar och c:a 30 tunnland jord att bruka.

 

Så här såg huset ut på en naivistisk teckning, som en äldre kvinna gjort!

 

I äktenskapet föddes 7 barn mellan åren 1893 och 1911. En av Sigrids söner kom att flytta till Amerika, så den resa hon själv planerat kom istället att genomföras av denne. Det betyder att det idag finns både barnbarn och barnbarnsbarn till Sigrid i USA. Ett av dessa har fått namnet Svedberg som ett av sina förnamn. Tanken är att det skall påminna nu i USA levande släktingar om deras anmoder, Sigrid Svedberg.

 

Sista gången Sigrid besökte Aspås var 1918. Tillsammans med det yngsta barnet, dottern Kerstin, då 7 år gammal, besökte hon sin mamma. Det berättas att hon grät uppgivet när Sigrid tog adjö för att åka hem till Hudiksvall. Hon var medveten om att det var sista gången de skulle mötas. Det förstod säkert också Sigrid. Och något nytt möte blev det inte heller. Märta dog 1919, året efter Sigrids besök.

 

 

Kerstin berättade långt senare att hon inte alls förstod varför de båda kvinnorna var så ledsna och grät så uppgivet, då Sigrid tog adjö för att åka hem till Hudiksvall igen!

 

Den här familjebilden togs 1934 när mormor Sigrid fyllde 70 år. Hennes man Jonas hade dött 1930 och Sigrid kom att leva ensam till 1942 då hon dog. Den son, som tagit över gården vid Jonas död, tog också på sig ansvaret för vård och omsorg av Sigrid till hennes död.

 

Sigrid kom ur en baptistisk tradition i Aspås. I Hudiksvall anslöt hon sig till en missionsförsamling och var sedan 1891 och till sin död medlem i Hudiksvalls Missionsförsamling.

 

Birger Stark

 

 

 

 

 

 

PS

Den här krönikan är skriven för Aspås hembygdsförening räkning. Föreningen utger med vissa intervaller en hembygdsbok. Om min krönika passar in i bilden kommer den att införas i en kommande årsbok.